Ro i kropp och själ
Jag måste nog gå tillbaka till för ungefär ett år sedan för att först kunna förklara det hela.
För ungefär ett år sedan hade jag ganska nyligen separerat från dotterns pappa.
Jag bodde själv igen.
Jag jobbade natt på krogen och extra på hotell.
En natt vaknade jag av en stark doft av herrparfym i mitt sovrum. Izolde låg bredvid mig och jag blev livrädd att någon var inne i min lägenhet.
Jag ringde upp hennes pappa och berättade och samtidigt som jag hade honom i luren på utifall det faktiskt skulle vara någon inne hos mig gick jag runt och kollade, men vi var ensamma.
Det läskiga med det här var att ytterdörren var olåst.
Det var precis som att någon ville säga åt mig att gå upp och låsa dörren om oss.
Någon vecka senare skulle jag jobba på hotellet. En helg tror jag det var.
Jag skulle börja kl 9 eller om det var 9:30.
Iallafall vaknade jag med ett ryck av att någon eller något vrider om ena persiennen i mitt sovrumsfönster åt fel håll. Det blev ljusare och jag slog upp ögonen livrädd. Först fattade jag inte vad som hänt men sedan såg jag att persiennerna var åt varsinna håll.
Det kändes som att någon passade mig och såg till att väcka mig så jag kom upp i tid till jobbet.
Det här hände medans jag mådde jättedåligt. Jag var totalt nere. Kände ingenting. Ville ingenting. Allt gick på rutin, eller vad man ska säga. När jag tänker tillbaka så kommer jag inte ihåg sådär jättemycket mer än att jag var riktigt deppig.
Hur som helst.
Sedan den gången har det inte hänt något sådär jättestort. Jag tycker mig ha hört saker, diffust, så jag kan inte på rak arm säga att det faktiskt spökar på riktigt.
Men så inatt, här hemma hos mina föräldrar så hände det igen.
Jag sov och vaknar av att jag känner hur någon sätter sig ner på sängen. Vid mina knäveck.
Jag låg på sidan in mot väggen och känner hur någon eller något liksom försiktigt sätter sig ner och sedan hur det här något lutar sig mot mina ben/knäveck.
Just då tänkte jag inte så mycket på det utan somnade om.
Och så imorse när jag vaknar så känner jag mig på något vis så utvilad. Jag känner mig som ny på något vis. Som att själen har fått nytt liv. Eller att jag fått mer liv i mig. Mer glädje än dom senaste 2 veckorna.
I fredags bröt jag ihop vid middagsbordet och sprang iväg och tjöt som ett litet barn. Det gick inte att stoppa.
Igår var dagen en enda pina.
Men idag känns det helt annorlunda.
Så lätt.
Så min tanke med det här just nu, är att det kanske var någon eller något som kom och tog bort det jobbiga och tröstade mig och fick mig att komma till ro igen.
Tankarna och känslorna kommer för alltid att finnas kvar men kanske ville den eller det hjälpa mig så jag inte behöver ha den där tyngden över mig.
Kan det vara så?
Jag hoppas det är så.
Jag vill inte se mina livlösa ögon i spegeln igen.
Jag som alltid är glad.
Jag som alltid ska vara glad.
Men nu kanske jag börjar bli mitt gamla jag.
Efter inatt.
Så, kan det verkligen vara så att jag fick en hjälpande hand inatt?
Fel?
1)
-Hur mår du?
-Jo bra.
-Okej, va bra då.
Eller:
2)
-Hur mår du?
-Skit...
-.....
Rätt svar: Konversation nr 2, men det är det ingen som vet om. Och ingen kan hjälpa mig heller. Och ingen förstår heller.
Inlägg 303
Välkommen till plan 3, avdelning 303.
Har just ätit en bit på en skagenbaguett.
Den var helt ok. Kladdig. Så jag bröt den i 2 delar.
Cola.
Kanske en bit choklad senare?
Vi har sett Sommaren med Göran. Andra gången för mig.
Den var bättre än jag kommer ihåg.
Och nu längtar jag ju inte mindre direkt efter sommaren.
Midsommar. God mat. Sol. Långa, varma, soliga kvällar.
Grilla. Bearnaisesås. Färskpotatis.
Men just bara sommar!
Det händer inte alls mycket här på sjukhuset.
Vi såg filmen och sedan gick vi ner till cafeterian och köpte mackor.
Fick till internet så vi kan surfa lite.
Men annars inget alls direkt.
Jag är törstig som aldrig förr.
Lite yr.
Vill ut och få luft.
Får vänta med det.
Inlägg 302
Förut hade jag babyblogg.
Nu var den första etappen avklarad iallafall.
Nästa och sista blir på fredag.
"Nu är det slut på veckan, det är dags för fredagsmys"
Eller så inte...
Men ingen ångerrätt finns och jag ångrar mig ändå inte.
Det som inte gör en svag gör en starkare, eller hur var det?
Jävlar vad stark jag kommer vara alltså.
Fuck this right now...
13 februari...
Och jag längtar som aldrig förr.
Då ska vi gå på badhuset och Djungelhuset och göra en massa roliga saker.
Hoppas det är bra väder och inte svinkallt, som sist hon var här, så vi kan vara ute lite också.
Vi ska ses i Sundsvall och hämta/lämna på IKEA. Det passar nog ganska bra. Äta lite lunch och så kan hon springa runt där ett tag innan hon måste åka bil i 2 timmar till.
Nyss har jag läst en massa sidor till i Biologiboken. Men nu börjar det bli mer intressant. Jag tycker inte att läran om cellerna är direkt jätteintressant, så det är rätt långtråkigt att läsa om det, men nu när den börjar informera om människans kropp, fosterutvcekling och när människan blev till, det är mycket roligare att läsa om.
Renskrev insändningsuppgiften idag med och skickade in den.
Ikväll är det bara jag och pappa hemma.
Mamma är uppe i Åre på Copperhill med jobbet. Äter god mat och har möten antar jag. Lyxliv!
Tony jobbar första dagen (eller kanske kvällen ska man säga) på sitt nya jobb. På onsdag börjar han på riktigt tydligen.
Och han fick inte stugan ute på landet. Var någon annan som hade flyttat in. Konstigt när han sa att han ville ha den.
Hoppas på att få träffa C och V i veckan med. När dom inte har allt för mycket att göra. Tänkte hälsa på i lördags men då hade dom fullt upp. Var ett tag sen men träffade dom nu. Och nu när V är "friskförklarad" så kan man ju träffas oftare. Jag är så himla glad för deras skull att lilla V är frisk. Lilla gubben....
Man är ganska glad att man har ett friskt barn och man hoppas att man aldrig kommer hamna i deras situation, för hur skulle man orka? Hur klarar man det?
Ikväll, om en timme, börjar Guldbaggegalan. Den tänkte jag se. Det årliga, som vanligt.
Sedan är det dags att hämta Tony på jobbet. <3
Ont i själen
Hjärta och smärta.
Konstiga drömmar.
Funderingar hela dagarna.
Det enda som får mig på andra tankar är skolan just nu.
Nu har jag suttit och googlat om Klamydia. En bakteriesjukdom. Chlamydia trachomatis.
Vidare ska jag ta en virussjukdom. Kanske HIV/AIDS?
Så letar mig bort i sukdomarnas värld för att slippa tänka klart.
Inatt fick jag hem en nådigt full karl.
Han pratade en massa fyllesnack som vanligt. Jag fick inte se hur filmen slutade. (fast jag har sett den några gånger men den är ju så bra så jag ville ändå se den)
Stängde av och han slocka på en gång.
Jag efter ett tag.
Väcktes ganska snabbt av en jävla armbåge som kördes in i huvudet på mig.
Jag, arg som ett bi, kasta iväg armen men fick snabbt tillbaka den i huvudet. Gjorde så några gånger och frågade vad fan han höll på med.
Fick ett argt svar tillbaka om att jag skulle hålla käft och så armbågen igen.
Jävla fyllesvin.
Det slutade med att jag, fortfarande arg som ett bi, tog mina kuddar och gick in i datarummet och bäddade ner mig i sängen där.
Men så vid 5 imorse blev jag väckt av en hyffsad tillnyktrad karl som frågade varför jag låg där.
Några pussar och kramar och förlåt och så fick jag sova klart i min säng.
Helst hade jag velat att han sov hos bror sin inatt men han ringde och ville komma hit så då fick han väl det.
Pappa frågade imorse vem som hade ätit skorpor i hela köket inatt. Ja, gissa 3 gånger, sa jag.
Han hade knatat runt på smulor ett bra tag innan han fick bort allt.
Pinsamt Tony!
Vad är en Blogg?
En del lägger verkligen ut HELA sina liv. Precis allting. Inga hämningar alls.
Jag vet att jag lägger ut ganska mycket, men vissa saker vill jag inte att hela världen ska få veta.
Men det är kanske det som gör en till en bra bloggare, då man lägger ut allt. Eller?
Det blir nästan så att man blir "vän" med bloggaren till bloggen man läser.
Virituell kompis.
Jag föredrar mina IRL-vänner.
Tony bor ju här hemma hos mig som sagt men häromdagen var vi iväg och kikade på en liten stuga ute på landet som en familj ska hyra ut. Den var jättemysig. Högt i tak med bjälkar, vita väggar, panel, nytt fräscht badrum, underbara fönster och trägolv. Själva stugan sitter ihop med boningshuset, men med egen igång, toalett och kök. Familjen hade bott där själva när dom renoverade inne i huset. Det är ett stort rum med en gammal öppen spis i mitten av rummet. Jättemysigt var det.
Han ville ju såklart ha det och skulle höra av sig igår om det.
Får se om han får det, men det tror jag.
Det ligger fint till. 1,2 mil från stadens centrum, ute på landet. Precis lagom långt in till stan och precis så som man vill bo.
"Du MÅSTE vara där ute med mig jämt" sa han. Gulliga han.
Och jag vill ju inte vara utan honom. Aldrig mer. Mår illa bara när jag tänker på det, så jag försöker låta bli.
Igår skulle jag börja på första insändningsuppgiften i Bio B Jag fattade ingenting. Jag blev så frustrerad av det så jag började nästan gråta. Jag skickade iväg ett mail till läraren och fick svar idag.
När jag satte igång med det för ett tag sedan var det klart på en kvart typ. Det var superlätt!
Har bara 2 uppgifter kvar på den innan den är helt klar, men det tänkte jag ta senare ikväll. En labbrapport, hur man nu skriver en sådan nu igen, och så en uppgift där jag ska skriva om en virussjukdom och en bakteriesjukdom. Det är nog inte heller så himla svårt.
Skönt att få det avklarat. Sedan har jag hela helgen på mig att läsa resterande sidor i böckerna innan jag ska påbörja nästa veckas studier.
Ikväll är Tony ute på rajraj. Eller pokerturnering på sitt nya jobb. Trots att han inte börjar förren på måndag så fick han vara med på afterwork ikväll. Det skulle tydligen bli käk och sedan en pokerturre.
Hoppas han vinner! Det var ju några tusen. Fast han skulle inte ut efteråt, vad han sa. Så får väl se hur det blir med det.
Jag var så himla trött igår så jag orkade knappt sova. Vaknade tidigt som attan imorse och var vaken i drygt en timme. Såg på TV och kunde inte somna om. Hade världens dröm, som vanligt, så jag vaknade av den. Det är typ samma varje natt nu för tiden. Jag hatar det!
Hoppas det blir annat natten som kommer. Vill kunna sova och känna mig utvilad.
Mitt Beslut
Önskar att det var någon annan som kunde säga åt mig hur jag skulle göra så jag slapp bestämma själv.
Men det är ju inte så.
Det kan ju ingen göra.
Stora problem kräver stora beslut. Och jag hatar det.
Slut som artist
Hur ska man kunna avgöra något sådant?
Jag känner mig slut som artist. Jag vill inte vara med längre.
Pajas....
Och nu kommer nästa grej...
Det beror väl på hur man ser på det hela, men nu vet jag faktiskt varken ut eller in.
CHOCK kanske är det man kan beskiva det hela som.
Ska man skratta eller gråta?!
Ditt eller datt.
Vänster eller höger.
Öst eller väst.
Sommar eller vinter.
Dag eller natt.
Regn eller solsken.
Vitt eller svart.
Verkligen........
Skit!
Dagen innan plugget
Det känns lätt än så länge. Vad jag såg.
Första veckan nu ska jag mest bara läsa i boken visst många sidor i dom 2 ämnen jag ska gå. Filosofi A och Biologi B är det.
Det står för varje dag vad jag ska göra för att hinna med. Superlätt! Och så länge jag följer den planeringen så kommer ju det här gå som på räls. Jag gillar det skarpt!
Det känns lite pirrigt faktiskt att äntligen få sätta igång imorgon på riktigt. Lite nervös kanske. Det tar nog några dagar innan man har kommit in i lunket antar jag. Men sedan kommer det nog bara rulla på.
Tony sover här fortfarande.
Tack mina snälla föräldrar som låter han göra det. <3
Han har ju ingenstans att bo för tillfället. Kompisen som han skulle bo hos får han inte tag i just nu heller.
Jag längtar tills vi får bo tillsammans på riktigt. Ha ett Svenssonliv.
Är det för mycket att önska?
Idag har jag städat mitt rum.
Det låter ju som att jag är 13 år och har eget rum bara.
Men, jag har iallafall städat rummet idag. Dammade av och dammsög och bytte gardiner och plockade och grejjade. Nu är det fint, ljust, och hyffsat fräscht. Synd väggarna inte var vita.
Imorgon händer det som sagt grejjer. Plugg och så lite annat smått och gott. Får se vad dagen har att erbjuda.
Härliga vinter
Men jag längtar så hemskt mycket till våren nu.
Varje vår brukade jag, när jag bodde sambo, storstäda där i början av mars. När dagarna är lite längre och soligare. Då bytte jag till ljusa gardiner, köpte nya krukor och blommor till fönstren, hittade dukar och annat smått och gott och grejjade en hel dag med bra musik i bakgrunden och sol in genom fönstren.
Men nu bor jag hemma hos mamma och pappa. Och det säger väl allt det?
Nu kan jag inte göra det och jag vill kunna göra det för jag tycker om det.
Jag vill ha ett hus. Ett stort ljust hus. Vitt. Vita möbler. Vita väggar. Vita saker. Vita sängkläder och en vit sänggavel. Kan jag få det?
Snälla?
Och på sommaren kan jag spela golf.
I år hoppas jag på att det blir mycket mer spel än förra året.
Jag ska ringa golfbanan på måndag och höra mig för om jobb till våren, bara på utifall det blir krångel med chaufförsutbildningen i maj.
Jag ska nog bli medlem på Östersund Frösö GK i år. Och söka jobba där med. Så jag hoppas bror vill spela massor.
Och så kanske jag kan lura Tony att börja spela med. Kanske....
Om en månad fyller jag 21 år. (läs 26) Då kommer Izolde upp och är här ett tag.
Och så vill jag att hon ska följa med mig och Tony till stugan i påsk med. Om vi kan åka dit.
Det är ju lite mer folk där då än det var där sist.
The Big Happeing i Harrsjön var väl när bilen inte startade när vi skulle åka hem, men kul att dom fick något att se på för en gångs skull. Annars kanske det kommer en älg och går förbi.
Idag var jag och Tony ner på stan. Jag skulle kolla på kläder på Vero Moda. Fick ju presentkort där i julklapp av bror men jag hitta inget. Inget alls.
Istället köpte jag kollegieblock. Tony hitta pilotbriller för 29 kr. Jag skulle också ha men jag hittade inga. Bara en massa dyra. Tråkigt.
Köpte fikabröd med oss hem.
Ikväll ska vi se på hockey hos hans kompis.
Tony sover här i helgen...och det är mysigt.
Det är så tomt att sova ensam och man blir som van att ha någon bredvid sig ganska fort. Och jag sover så mycket bättre när jag inte sover själv.
Sover bättre med Izolde hos mig också, men jag fick bara sova någon kort timme med henne varje morgon där nere. Annars var det bara pappa som fick sova med henne.
Min nya vikt
Min nya vikt är mer än den jag vill ha.
Alla mina kläder sitter så jävla dåligt nu och jag blir så ledsen.
Inget passar.
Jag ska ju börja träna nu, men det är svårt när jag vart i stugan i nästan 1½ vecka och sedan åkte jag till Sandviken, men på fredag ska jag börja.
Jag hatar min kropp just nu.
Jag vill inte äta något typ.
Och jag sitter inte bara stilla på arlset heller. Senaste 1½ månaderna har jag gått massor, varje dag. Men tydligen har det inte hjälpt.
Jag har inte ätit en massa skit så som jag brukar kunna göra heller så jag vette fan vad som hänt.
Men jag HATAR det så mycket så jag skulle kunna sluta äta helt och hållet.
En dag på Badhuset
Anar att jag kommer ha ganska ont i rygg och höfter imorgon, men det är en baggis!
Vi var där i drygt 3 timmar. Och hon älskade varje minut.
I början var hon skeptisk till att gå i bassängerna, men efter lite lirkande och när hon såg mig bada så kom hon tillslut i hon också.
Då tyckte hon det var mysigt.
Det tog ytterliggare en liten stund innan hon vågade utforska lite mer på egen hand. Det slutade med att hon i en hel timme åkte vattenrutschbana. Först stod jag och Tony och höll henne i handen och den andra tog emot.
Men till slut åkte hon helt själv. Hela vägen.
Hon sprang till trappen till kanan direkt hon kom ner. Upp och så ner, upp och så ner.
Tillslut gick jag och hämtade fika och sa att vi skulle vila lite och dricka och äta kaka. Hon åt upp snabbt innan hon gick iväg för att åka lite till.
Hon åt jättemycket lunch också. Pannakaka, sylt och glass. Det mumsade hon i sig fort som attan.
Badhuset älskar hon. Och både jag och Tony hade himla kul med henne idag.
Sist fick hon röda flammor över kroppen efter badhuset men jag har inte sett några än, men jag tycker att det skulle väl ha kommit ganka direkt isåfall. Allergi kommer väl inom en timme. Så sa läkaren till mig iallafall. Så jag tror bara att hon var torr sist, plus att det var kallt ute då.
Så jag hoppas någon annan vill ta med henne och bada mer.
Imorgon kommer Anna och hälsar på.
Blir kaffe och en massa babbel. Som vanligt...
Torsdag är inget planerat.
Funderar på om vi ska åka hem efter hockeyn på torsdagkväll eller vänta till fredagmorgon. Jag tror jag vill stanna till fredagmorgon. Så jag sa att vi kunde ju åka vid 8-tiden kanske. Så det blir nog så.
Tidig kväll ikväll för mig och lillsnuttan iallafall.
Det oslagbara!
Idag på McDonalds när vi åt lunch spillde hon sin dricka över bord och golv.
Hennes kommentar: Faaan!
Ikväll vid middagen frågade jag henne var vi ska imorgon.
Hennes kommentar: Bada poolen! YES! (och måste lägga till att hon gjorde som en segergest med armen när hon sa yes)
Det oslagbara!
Idag på McDonalds när vi åt lunch spillde hon sin dricka över bord och golv.
Hennes kommentar: Faaan!
Ikväll vid middagen frågade jag henne var vi ska imorgon.
Hennes kommentar: Bada poolen! YES! (och måste lägga till att hon gjorde som en segergest med armen när hon sa yes)
Det oslagbara!
Idag på McDonalds när vi åt lunch spillde hon sin dricka över bord och golv.
Hennes kommentar: Faaan!
Ikväll vid middagen frågade jag henne var vi ska imorgon.
Hennes kommentar: Bada poolen! YES! (och måste lägga till att hon gjorde som en segergest med armen när hon sa yes)
Den senaste tiden
Det har hänt en del sedan vi kom hem från stugan.
Vi var ut i fredags och där slutade det med att jag och en tjej börja tjafsa. Så nu är jag anmäld för att ha slagit henne. Fast det var hon som kom fram till mig och började.
Jag hade rivsår i ansiktet dagen efter så hon var ju inte så jävla mycket bättre själv.
Kommer ihåg vad hon gjorde på mig och inte så konstigt då att man försöker få bort människan långt från en...
Så nu ska jag tydligen göra en motanmälan.
Tycker hela grejjen känns så jävla onödig.
Vad vill hon bevisa?
19 årig liten flicka, som inte vet hur man beter sig ute bland folk. Som bara var där för att bråka. Skulle jag vara hennes föräldrar skulle jag skämmas.
Igårmorse vid 7 åkte jag, Tony och hans lillebror ner till Sandviken och Gävle.
Jag körde nästan 15 mil. Fick byta efter ett tag för Tony höll på att somna.
Så jag körde till Sundsvall. Där stannade vi på McDonalds och fikade lite innan vi fortsatte neröver.
När vi startade bilen igen i Sundsvall så började den låta mycket märkligt. Som att en rem höll på att gå av eller nåt. Det blev bättre efter ett tag, men då började något annat låta istället.
Men bägge ljuden försvann, men det skulle vart så typiskt om bilen stannat mitt på motorvägen. Min tur....
Izolde blev glad när hon såg mig men också lite blyg, men det gick över snabbt.
Farmor var barnvakt för T jobbade.
Vi åkte och handla och hon var så duktig.
Idag hade jag tänkt gå på Jungle City med då har dom stäng 11-14 januari. Precis som dagar jag är här. Så typiskt! Så då tänkte jag om och planerade att åka och försöka få tag i badkläder idag och åka och bada med henne på något badhus. Men nu har jag ingen bil istället.
Allt känns så motarbetat.
Jag vill ju så gärna göra en massa roliga saker med henne nu när jag är här och vi är ensamma, utan hennes pappa som ska vara med, för då vill hon bara vara med han. Och hon tjatar om att få gå och bada i poolen igen. Så det skulle vara ultimat att komma iväg på det med henne.
Får se om T kunde komma ifrån och lämna bilen här om en stund. Och får se om vi hinner komma iväg.
Imorgon kanske Anna och hennes pojkar skulle titta förbi efter dagis.
Annars har jag inget planerat.
Det är mysigt som bara den att få rå om henne helt själv.
Halv 7 väckte T mig och sa att jag skulle lägga mig inne med henne i sängen så jag gjorde det. Halv 8 pillade hon mig i nacken och sa att vi skulle gå upp.
Då la jag mig i soffan och halvsov fram till 9. Hon lekte och såg på TV.
Skönt att kunna göra så nu för tiden om man är lite seg.
Tillbaka i civilisation!
9 dagar var vi borta. Uppe i stugan.
Hade det jäkligt bra.
10 personer är folkbokförda i byn så det var inte direkt high-life men vad gjorde väl det?
Inatt sov man som ett arsle. Knappt mycket alls.
Man vänjer sig snabbt vid att sova med någon och jag sover så himla mycket bättre då. Men nu är vi tillbaka till att sova var för sig...igen. Jag lider!
Och självklart igår att allt skulle börja krångla för oss med när vi skulle åka hem.
Vi hade städat kvällen innan så det skulle gå snabbt att få bort det sista igårmorse. Upp vid 9 och gjorde oss och stugan klar för avfärd.
Tony tar med lite packning ner till vägen och går för att hämta bilen. Den vägrar starta....såklart!
Han får hjälp av dom som äger huset där bilen stått. Men inget fungerar.
Han kommer upp och säger att vi måste vänta en timme innan vi försöker igen.
Så vi väntar och sedan bär vi ner allt och slår av ström och hela köret.
Bilen startar ändå inte.
Börjar bli frustrerad.
Tony och G försöker dra igång bilen, men det funkar inte heller.
Jag och G:s fru G sitter inne och dricker kaffe. Och äter några kakor. Och pratar istället.
Inte jättemysigt att stå ute i närmare -30 grader och hejja på.
Dom kommer in efter några misslyckanden. Fikar, försöker ringa till folk, funderar på hur vi ska göra. Vi inser att det säkert kommer bli iallafall en natt till där uppe, så vi skulle få låna deras bil och åka och handla mat isåfall.
Efter 2½ timme så säger Tony att han ska försöka en sista gång innan vi lånar deras bil till affären, och gissa om man blev paff. Bilfan starta! Med startkablar, som vi testat innan som inte fungerat.
Så i med packning och sedan var det bara att åka hem.
Stanna i Ström och käka pizza. Min sista...
Höll på att köra över 3 renar efter Ström. Jag blev livrädd! Trodde vi skulle dö. Läskigt.
Idag har jag fixat skolan på riktigt. Lämnat in ansökan och varit till AF och fått veta att jag i nästa vecka ska få kunna veta om jag kommer få testa chaufförsutb som jag så gärna vill gå.
Man kommer då få börja med en s.k testmodul där någon ska se att man faktiskt inte är helt kass förare av vanlig bil, och det är jag inte, så det ska nog inte vara några problem...hoppas jag.
Sedan kommer man in på utbildningen om man klarar av testerna.
Ikväll blir det lite vin och sedan Plaza. Var länge sedan nu. Eller länge och länge, men ett uppehåll på några veckor. Hoppas det blir roligt iallafall, men det brukar det bli.
Hemfärd imorgon
Och tydligen är det trettondagen idag. Inte konstigt att alla skrev "Viiiiin" och "Kroooogen nästa" på fejjan igår.
Här flyter dagarna bara ihop.
Man sover länge. Sedan blir det inte så mycket mer. Det är skönt iallafall att inte göra så mycket.
Tur man har internet och dator med sig. Annars skulle jag nog få lappsjukan på riktigt.
Maten börjar ta slut nu.
Vi har så vi klarar oss idag och kanske frukost imorgon. Men det blir upp tidigt imorgon så man kanske klarar sig till Ström om inte annat.
Men jag vet att ju tidigare jag kliver upp desto hungrigare är jag. Konstigt det där.
Imorgon ska jag på Friskis och träna med mamma. 17:30 var det ett pass som jag tänkte följa med på. Det var Bas-pass. Lättare än sist. Det känns lite tråkigt. Men man kanske kan ta sig en sväng in i gymet sen efteråt och lyfta lite, om jag orkar.
I helgen blir det utgång tror jag. Om jag orkar.
Och så på fredag måste jag till skolan. Fast det hinns ju kanske imorgon. Hoppas. Vill ha det där klart nu så jag kan börja plugga någon gång. Fast jag är ganska nervös inför det. Disciplinen är ju inte riktigt som den ska hos mig. Fast det kanske är annat nu...
SKa försöka ta mig ner till Viken snart med och hälsa på dotra några dagar.
Längtar efter henne så himla mycket.
Hon är så tråkig när hon inte vill prata i telefon. Ibland har hon mycket att berätta, men oftast så vägrar hon.
Sist när T sa till henne att prata med mig sa hon: Pappa prata!
Kul unge!
Nej men det går väl i perioder.
FÖrut så kunde man inte prata ensam alls i telefon för då skulle hon prata med alla. Nu pratar hon inte med någon alls. Totalvägrar!
Så det ska bli mysigt att få vara lite med henne igen snart.
Då ska jag ta med henne till leklandet i Gävle en dag med. Svindyrt kalas det, men det är det värt!
Här i stugan är det -20 grader idag. Det känns inte som man är så himla sugen på att ta sig för allt för mycket idag heller. Igår var det samma sak.
Ska städa idag så det bara är att diska bort imorgon och åka. Lätt som en plätt!
I Harrsjön - En lördagkväll
När jag ser ut genom fönstret så ser jag några enstaka väglysen och något enstaka fönster som det fortfarande lyser i. Annars är det dött....DÖTT DÖTT DÖTT!!
Jag vet inte exakt hur många som bor i byn här, men jag trivs.
Lappsjuka?
Nej faktiskt inte alls.
Vi har det vi behöver, jag och Tony.
Vi har varandra, vi har mat, vi har frisk, ren luft, ett hus att bo i, ett dass att bajsa i och dator, internet och musik.
Som det känns nu så känns det som man kan stanna här ett bra tag till. Jag har inget där hemma som tvingar mig att åka hem än iallafall.
Skolan då möjligtvis, men den kan jag börja på varje ny måndag så det är ingen brådska i sig.
Tisdag kanske vi åker hem. Eller när maten börjar sina.
I LOVE HARRSJÖN!
1 januari 2010
Det snöar.
Det är 1 januari 2010.
Vi eldar i vedspisen.
Vi går på utedasset.
Vi smälter snö för att få vatten.
Det är tyst runt omkring.
Bara spisen sprakar.
Glögg på altanen.
Varm choklad på morgonen.
Kan man ha det bättre än såhär?
