maggiebrown

Inatt drömde jag igen.
Nästan samma dröm, fast lite annorlunda.
När ska jag sluta drömma?
När ska jag få må bra igen?
Jag kan börja gråta av ingenting.
När jag sitter på toaletten, står i duschen eller diskar.
Det bara kommer.
Hur mycket ska man behöva orka med?
Jag känner att kroppen börjar säga ifrån nu.
Jag har alltid varit den starka men jag vet inte om jag orkar vara den mer.
Och ingen verkar förstå.
Och jag kan inte säga något till mina föräldrar eller syster för dom har ju nog med sitt och sig själva.
Det blir ju inte bättre av att lasta dom med ännu mer problem.
Jag sitter med telefonen i handen och överväger att ringa rådgivningen och höra om dom vet hur jag ska gå till väga. Men vad ska jag säga?
"Hej, jag är deprimerad, vad ska jag göra?"
Och dessa drömmar.
På kort tid har jag drömt att jag åker båt. Och det är så verkligt.
Och jag skulle kunna sova hur mycket som helst nu.
Innan somnade jag aldrig innan 3 på natten i några veckor, men nu har det blivit tvärtom.
Hade ställt klockan på 11 idag men somnade om till 13.Då tog jag mig i kragen och klev upp.
Jag...jag vill inte ha det såhär.