maggiebrown

Ja det var ett tag sedan man var trött vid den här tiden på kvällen. Det är faktiskt rätt så skönt med tanke på att mina sovtider inte är dom bästa när jag är själv nu mer. Då kan jag sova till 10-11 och sedan dröjer det en stund till innan jag orkar pallra mig upp. Jag känner att jag kan ju lika gärna ligga kvar i sängen som att kliva upp när jag ändå inte har något att göra under dagen. På det viset är det rätt skönt när Izolde är hos mig så man kommer upp och får någorlunda rutin på vardagen. Vi får se hur helgen blir. Om hon blir här eller hos sin pappa. Jag har ju karaoke här under och jag kan som inte somna då. Och Izolde har vaknat av det. Men jag tänkte jag skulle testa i helgen igen och se hur det går.

Har mest bara sett på TV ikväll. Såg på DH och nu ska jag väl gå och lägga mig. Funderar på om jag kanske ska läsa ett kapitel i Män som hatar kvinnor så jag blir klar den med den någon gång.
Sedan ska jag försöka sova.
Natten till idag somnade jag till en stund men vaknade med ett ryck 1:30. Precis som att någon väckte mig för att säga att jag skulle ringa Tony. Ja, min nya, han heter också Tony. Så jag ringde för att säga godnatt och puss. Då hade han precis kommit hem och blev lite förvånad att jag ringde så pass sent. Men jag ville verkligen säga godnatt.
Kanske blir samma inatt igen?

Imorgon ska jag lämna Izolde på dagis och sedan ska jag hem och lägga mig och sova en stund. Hoppas det går bara. Sedan fick jag ett extrapass på HB så dit ska jag till 22 imorgonkväll. Tur jag får jobba lite. Fick låna bil av Öberg imorgonnatt med så jag tar mig hem iallfall. Skönt. Annars vet jag inte hur det skulle gå.
Behöver få tag i en skitbillig bil. Bara någon tusenlapp max, så jag tar mig fram och tillbaka till jobbet. Jag måste ju jobba. Vill som inte hamna på soc...

Men det kanske löser sig.

Sökte jobb hos Uniflex igårkväll. Hoppas man får ett positivt svar från dom, men det tvivlar jag på i dagsläget. Så många som blir uppsagda nu så man har ju inte en chans i världen känns det som. Och med min tur kommer jag absolut inte få något.

Vart är den där jävla räkmackan?

För bara 2 timmar sedan lämnade jag min kära på bussen. Han skulle åka tillbaka till Uppsala. Han är nog framme nu. Det känns tomt, tråkigt och jag saknar honom redan. Det är ju en enda lång vecka kvar tills vi kan ses igen. Om inget annat händer vill säga.
Som sagt, jag vill ju såklart åka ner till han i veckan. Jag har ju ändå inget jobb. Jag ringde hotellet idag och hörde mig för men hela april såg lugn ut just nu. Helvete!
Så, alltså känns det som jag lika gärna kan vara i Uppsala som att sitta här hemma ensam. Men, jag får ju inte ta med Izolde dit ner så då måste jag vara hemma. Det känns lite surt. Inte så lite heller.

I fredags kom vi ju hem till mig, mitt i natten. Vaknade rätt tidigt på lördag förmiddag och gjorde oss klara och efter lunch drog vi till Gävle. Vi var på "apoteket" och så köpte vi en bit kött som vi åkte med hem till hans föräldrar. Vi skulle äta middag där innan vi skulle på fest hos hans kompis. God mat blev det!
Sedan gick vi till hans kompis och fortsatte dricka lite där och kolla på fotboll. Det var väl inte jättespännande men vi hamnade tillslut på Heartbreak såklart. Full som en kastrull var jag, så nu får det fanimej vara nog ett tag framöver.



På Heartan höll det på att gå illa. Riktigt illa.
Vi stog utanför och pratade med folk och så kramades vi lite och då tog jag ett steg bakåt och där var trottoarkanten så jag föll handlöst bakåt och han åkte med i fallet. Men han tog emot med ena handen och hade andra handen bakom mit huvud så jag inte skulle slå huvudet i asfalten, så han fick världens sår i handflatan. Men det var en himla tur att han höll bakom mitt huvud annars hade det kunnat gå riktigt illa! 4 vakter sprang fram för att kolla så det gick bra, vilket det gjorde, för mig iallafall. Det känns lite halvjobbigt det nu när jag ska dit och jobba nästa helg.

Bilden på oss är från hans föräldrar i lördags. Synd att man aldrig blir bra på bild!

Inatt vid sisådär 12 kom jag på den brilljanta iden att jag och finaste skulle bege oss ut på krogen. Då hade vi hällt i oss 2 flaskor vitt och han 2 öl på det. Så vi var klara på en kvart och gick ner på stan. Vi var där 00:50 och hann vara inne på Etage en stund och lyssna på karaoke, vissa var bättre och vissa sämre såklart, och dricka drinkar och några öl.
Sedan vandrade vi hemåt och jag ringde upp min Fru och pratade skit med henne ett tag. Det var kul, som vanligt. Herregud så vi beter oss. BETE OSS!
Kom hem rätt sent ändå tror jag. Det blev några hångelstopp på vägen hem. Mysigt!
Satt uppe och pratade en stund innan vi la oss. Och som vanligt vaknade jag redan efter någon timme. Halv 9 var jag uppe redan men somnade om till halv 11 sen. Skönt det då.
Idag ska finaste börja jobba kl 16 så jag blir ensam hemma hela kvällen lång. Jättetråkigt men vi fick en mysigmorgon ihop istället. Så slapp jag vakna själv för en gångs skull. Men nu har jag TV:n som sällskap hela kvällen. Och mobilen såklart. Hittar säkert någon rolig som vill prata en stund. Frun till exempel.
Får se vad vi hittar på innan han går och jobbar.

Fick sms av T nyss och han ville ta med Izolde till Vallentuna imorgon så då blir jag barnledig till söndag då antar jag. Får se när vi åker hem. Eller iallafall jag. Känns lite småtråkigt att inte få ha Izolde i helgen som jag hade tänkt. Men det är väl så det är. Farfar vill väl träffa henne med antar jag. Saknar min lilla diamant.
Längtar tills jag "får" ta med henne hit till Uppsala och min fina sedan. Hoppas det blir snart.

Igår var jag väldigt rastlös. Fötterna skakade på mig hela tiden nästan. Det var ett tag sedan det var så. Men idag är det bättre. Det är helt konstigt hur det kan vara dag till dag.

Snart fyller Izolde 2 år. Förstå att hon snart funnits i 2 år! Det är obegripligt tycker jag. Hon börjar bli så stor. Hon är jätteduktig på att prata nu. Kan sätta ihop några ord och så. Tappa nappen säger hon när den åker i golvet. Duktiga lilla gumman min. Jag ska ta lite nya bilder på henne och lägga upp någon fin här sedan. Hon har blivit så stor ju!

Igår packade jag en väska och drog ner till min fina i Uppsala. Det går så himla snabbt att ta tåget ner. 50 min så är man framme. Satt och läste tidningen på tåget och lyssnade på mp3:n innan jag äntligen fick krama och pussa på honom igen. Det är ju helt sjukt hur man kan längta efter någon så mycket. Men nu är jag här hos honom igen och får pussa och krama han hur mycket jag. Och det är mycket det!
Igår lagade vi lite mat och kikade på TV och spelade poker.
Det blev rätt tidig säng för jag var trött men han stannade uppe till 1 inatt. Och jag somnade ensam. Men blev väckt av en kram när han kom och la sig. Gud så mysigt!
Idag låg jag till 11:15. Sedan gick jag upp och gjorde mig lite fin och satt en stund vid datorn innan jag tog mig i kragen och gick ut. Gick upp till köpcentret och handlade mat till ikväll,skagenröra och bakad potatis. Nu skulle Anna vart här!
Och så köpte jag en flaska vitt. Drosdy Hof. Hoppas det är gott!
Sen gick jag hem. Det är underbart väder ute idag. Soligt och fint. Men aningen varmare skulle det ha varit.
Jag har diskat och lyssnar på musik nu. Tänkte hoppa in i duschen en snabbis med. Sen ska jag tamejfan börja läsa boken igen. Män som hatar kvinnor. Jag måste börja läsa igen. Slappna av lite. Lära mig att ha det tyst runt omkring utan att få panik. På dagen.

Igår fick jag schema för påsken och jag jobbar då så jag ska inte åka hem till Östersund och vidare till stugan då. Men det gör inte så mycket.

Om jag nu har bil att ta mig till jobbet med såklart. Fan att det skulle bli såhär.

Aja, jag ska lösa det på nåt vis. Nåt vis....

Det här suger, BIG time!
Jag vill inte må dåligt igen men känner att det ligger fan på gränsen nu.
Jag pallar inte hur mycket som helst, hur länge som helst.
Varför kan inte jag få må helt bra någon gång utan att något ska gå galet så fort det börjar se ljust ut?
Så nu tar jag mitt pick och pack och drar till Uppsala och hälsar på. Jag gör som psykologen sa åt mig att göra. Gör det som du mår bra av. Och jag mår bra när jag får vara med min nya kärlek och mitt barn. Men just nu överväger det att få komma ifrån stan och se något annat. Att få sova. Slippa bry mig några dagar.
Han vet ju för fan hur jag mått så varför ska han börja tjafsa nu för då?
Vad tror han då? Att jag skulle vara singel resten av livet och passa upp på han?
Jag är för feg för att säga ifrån. Alldeles för feg. Jag vet inte hur man gör det.

Until next time....

Det händer mycket roligt i mitt liv nu. Som jag nu äntligen kan skriva om.
Jag har träffat en ny. Jag har en ny pojkvän. En ny man i mitt liv. Det känns underbart fantastiskt. Han är underbar. Jättemysig. Kramsjuk som få. Pussas hela tiden, var som helst, håller mig i handen, vill vara med mig. Det känns hur bra som helst!
Jag kan nu berätta om han för jag har sagt till exet att jag träffat en ny. Och det blev nog en mindre chock för honom för nu verkar vi vara tillbaka på ruta ett igen. Jag blir så ledsen. Jag vill inte börja må dåligt igen. Få panikångestattacker och bli deprimerad. Det är så jobbigt.
Varför ska ex sätta sig emot hela tiden. Kan dom inte vara glada och fortsätta hjälpa till istället för att stjälpa?
Nu får jag inte ta med Izolde till nya killen för jag "känner ju tydligen inte honom" som exet sa. Så jag får snällt stanna hemma till onsdag då han hämtar henne igen.
Ja, det har ju varit lite turbulent den senaste tiden. Jag har mått dåligt som sagt och har knappt kunnat ta hand om mig själv så exet har haft Izolde under några veckors tid. Sedan tog jag time out och åkte hem till Östersund i 1½ vecka och hälsade på och blev ompysslad av mamma och pappa. Där blev jag sjuk, så jag var dunderförkyld i 2 veckor så exet ville inte att jag skulle smitta Izolde så han hade henne hos sig tills igår, då jag var frisk nog. Jag jobbade i helgen också så då kunde jag ändå inte ha henne. Men nu fick jag henne igår och ska ha henne till onsdag eller torsdag och då tänkte jag ta med mig henne till Uppsala och hälsa på då, men det är totalkört! Det blir kanske bättre sen, vad vet jag. Jag vet som inte ens hur man ska bete sig. Men jag visste ju att det skulle bli såhär. Och jag har haft sån himla ångest över att berätta för han att jag träffat en ny, just för att jag visste att det skulle bli såhär. Allt jag gör blir ju fel. Känns inte som jag får bestämma över mitt liv själv ibland bara pga han.
Jag kanske låter orättvis men jag har aldrig sagt till han att han inte får göra nåt med Izolde. Vill han åka bort med henne så varsågod. Är väl bara det att det är bra att veta var dom håller hus om det skulle hända något, därav varför jag sa att jag hade planerat att åka till Uppsala med henne idag. Men det gick inte. Men skulle jag vilja åka till Östersund hade det inte vart några problem. Eller om jag skulle hälsa på en kompis i någon annan stad, då hade det vart lugnt. Men nu var det inte ok bara för att det är min nya kille. Tvärstopp!
Och jag orkar inte bråka mer, för jag är så rädd att börja må dåligt igen. Det var så himla mycket bråk i höstas så det är ju inte konstigt att det blev som det blev med mig då. Man pallar inte hur mycket som helst. Har aldrig varit den som tagit åt mig men tillslut rann det över för min del också. Men nu mår jag ju bra. Tack och lov. Och jag vill fortsätta må bra så det känns som det är lika bra att bara låta det vara och lyssna på vad han säger.
Men då är jag rädd att förlora min nya. Att han ska tröttna på mig och mitt liv för att det är som det är.
Jag kanske överreagerar just nu, men det återstår att se vad som händer. Om det blir bättre eller om det fortsätter att vara såhär. Att jag inte ska få kunna bestämma över mitt och Izoldes liv utan att han ska lägga sig i. Jag hoppas att vi ska kunna göra som vi vill snart utan att någon annan ska lägga sig i på det viset. Jag berättar gärna vart vi ska och så, men sen vill jag kunna åka dit jag vill med utan att han ska ha något att säga till om, som det är just nu.

Nog om det...

Snart kommer Anna hit. Vi ska ses och kolla på stan en stund och äta lite lunch innan vi ska hämta ungarna på dagis. Då ska jag nog åka och köpa en dataväska i Valbo tror jag. När jag hämtat Izolde. Måste ha en. En rosa ska det vara.
Har städat lite på morgonen innan jag lämnade på dagis och kramats massor med lillgumman. Gud vad jag har längtat efter henne. Och hon är så himla go.
Inatt har jag vaknat några gånger av att hon har hostat som en tok. Men vid 4 imorse somnade vi om i min säng igen tillsammans. Mysigt!
Idag skulle T hämta henne för dom ska till farmor tydligen. Men det ska ju gå bra tydligen. Men jag får inte åka iväg med henne. Verkar inte som han litar på mig. Får ta upp det här med psykologen imorgon när jag ska dit. Ska bli skönt att prata lite imorgon. Känns som det behövs. Annars är min terapi att skriva, fast nu har det blivit så dåligt med det. Och jag är kass på att läsa mina vänners bloggar nu för tiden med. Tråkigt men jag har ingen ork.